Gräsö och folkräkningen 1930

Under sökandet efter min fars kusiner så har jag haft mycket stor nytta av 1930 års folkräkning som nu finns publicerad hos SVAR. Jag har också använt de enskilda SCB-utdragen över födda, vigda och döda som finns från 1860.

Under arbetet så har jag också gjort ett register över vigda från Gräsö (1898-1932) utgående från SCB-utdragen. Registret finns publicerat hos Släktdata. Hoppas att det kan vara till nytta för några släktforskare.

Byt e-postadress nu!

Ett ganska stort problem som man som släktforskare stöter på då och då är att man hittar intressant information någonstans på webben. Nånting som kanske är skrivet som en efterlysning eller kommentar för länge sedan. Vad bra, det finns ju så klart en e-postadress där man kan kontakta personen som har skrivit informationen. Ibland funkar det bra och man kan få kontakt med personen ifråga för att utbyta information. Men i många, alltför många, fall så har e-postadressen slutat att fungera! Ofta beroende på att personen som hade den har bytt internetleverantör och därmed fått en ny e-postadress.

Priskonkurrens och allt högre krav på prestanda ökar på så vis "komposteringstakten" för gamla e-postadresser. I släktforskarsammanhang så brukar vi ju i övrigt ställa höga krav på att dokument med mera ska finnas kvar under en lång tid. Nu är det dags att vi även inkluderar e-post i dessa krav. Många e-postkontakter kan ju behöva återupplivas efter många år när man har hittat någon ny ledtråd eller infallsvinkel i sin forskning.

Hur gör vi då? Att byta är inte alltid helt enkelt eftersom min e-postadress ofta finns sparad hos många vänner, på webben, på diskussionforum och efterlysningssidor. Några råd är:

1. Viktigt! Om du byter Internetleverantör, använd aldrig den e-postadress som är knuten till abonnemanget.
2. Skaffa en permanent e-postadress hos någon av de stora fristående leverantörerna. Själv använder jag Googles GMail sedan flera år tillbaka. Även HotMail och Yahoo erbjuder liknande tjänster och det finns troligen flera som jag inte känner till. Alla dessa tjänster är gratis och erbjuder ett lagringsutrymme som räcker en livstid för normal användning. Denna e-postadress blir permanent och helt oberoende av internetleverantör.
   
3. Meddela alla vänner och andra kontakter den nya adressen. Troligen kommer det att komma en del e-post till den gamla adressen även i fortsättningen, besvara aldrig dessa direkt från den gamla adressen utan vidarebefordra dem först till den nya adressen och svara därifrån. Så småningom kanske du kan "glömma" den gamla adressen. I Google GMail så kan man automatiskt hämta in all mail från gamla adresser till det nya kontot.

Det finns flera fördelar med ovanstående e-postkonton; Skräppostfiltreringen sker innan meddelandena kommer till den egna datorn. Och filtreringen är väldigt effektiv. Man når också sitt e-postkonto från godtycklig Internet-ansluten dator, inga meddelanden lagras överhuvudtaget på den egna datorn.

Några nackdelar finns förstås också; Man blir helt beroende (åtminstone än så länge) av en Internetanslutning. Det kommer att komma lösningar där Internet-kravet blir mindre uttalat och där då vissa e-postfunktioner kan användas trots att Internet-anslutningen tillfälligt är avstängd, men det är en annan historia.

Ny CD-skiva med avlidna personer (igen)

Sveriges Dödbok 1947 - 2006 med 5,1 miljoner registerposter finns nu att beställa från Släktforskarförbundet. Denna skiva kommer naturligtvis att bli ett oumbärligt hjälpmedel för de flesta släktforskare. Om man är medlem i en förbundsansluten förening så kostar skivan 495 kr (en hundralapp mera för övriga).

Det börjar bli ganska många CD-skivor som känns oumbärliga för släktforskning nu, hur skulle man kunna forska utan folkräkningskivorna från 1890, 1900, 1970 och 1980 och Rosenberg, Grill och Emigranten. Dessutom så har vi så klart redan köpt Dödboken i ett par tidigare inkarnationer.

Jag har viss förståelse för att kostnader för framtagandet av dessa publikationer måste täckas, men är det verkligen så här det ska gå till? Jag anser att åtminstone de publikationer som vi tar fram inom den ideella släktforskarrörelsen från vårt gemensamma informationsarv inte ska användas för att finansiera verksamheterna. Materialet borde istället göras fritt tillgängligt på t.ex Internet. Möjligen skulle jag kunna tänka mig att det är ok att ta ut någon form av självkostnadspris på några tior för att täcka porto, administration och ren produktionskostnad om någon ändå vill beställa en CD-skiva. Andra möjligheter till finansiering är frivilliga medlemsavgifter, annonser och kanske sponsring. Den största delen framtagningsarbetet görs av görs väl ändå av ideella krafter som inte kostar mycket?

Är det inte så att vi glatt lobbar för att staten ska göra sitt arkiverade material fritt tillgängligt via bibliotek, landsarkiv och Internet? Jag tycker mig ha hört stor indignation över att vissa bibliotek har lagt på extra avgifter för lån av mikrokort. Och vad tycker vi egentligen om SVARs avgifter. Vore det då inte rimligt att det material vi själva sammanställer också görs fritt tillgängligt? Publicering på Internet är såvitt jag kan bedöma det i dagsläget absolut billigaste och bästa alternativet.

Det var bättre förr!

Våra anfäder som utvandrade till Amerika hade nog en ganska tuff resa för att ta sig till sitt mål. Men man kan undra om det verkligen har blivit bättre. Här är Googles förslag på resväg från Göteborg till New York. Lägg märke till Atlantpassagen (punkt 41).

Undrar just om alla båtlinjer över Atlanten är nedlagda... Nån som vet?

Stäng av eller ändra cAPS lOCK-tangenten!

Finns det någon mer än jag som har yttrat för tryck mindre passande ord över existensen av en viss knapp som finns på de flesta tangentbord? Tänkte väl det! En gång plockade jag till och med bort knappen "Caps Lock" från mitt tangentbord, men det är nog inte att rekommendera, man kan ju till och med fastna med lillfingret i hålet.

Jag ar egentligen aldrig förstått vad knappen "Caps Lock" gör för nytta överhuvudtaget. Möjligen kanske det beror på att jag inte är så driven på att skriva, jag måste alltså titta på tangentbordet hela tiden och därmed så är det lätt gjort att missa att jag av misstag har tryckt på "cAPS lOCK".

oK DET FINNS FÖRSTÅS BOT FÖR PROBLEMET.

På webbsidan http://johnhaller.com/jh/useful_stuff/ finns medicinen. En liten kodsnutt som ändrar beteendet på knappen genom en s.k registry-ändring. Det finns två olika versioner, den ena stänger helt av knappen och den andra ändrar knappen så att den fungerar precis som skift-tangenten. Det finns dessutom en återställningsfunktion på samma ställe. Efter att man har gjort ändringen så måste datorn startas om.

Fixen ska fungera för Windows 2000, Windows XP Pro och Home samt Windows 2003. Jag har dock bara testat den på Windows 2000 och Windows XP Home.

Gömma GeneWeb bakom en "vhost"

Jag har sedan flera år tillbaka använt GenWeb för att organisera och publicera min släktforskning. Jag har en masterversion som jag kör lokalt hemma och en server-version för publicering på Internet. Vid uppdateringar så behöver jag bara kopiera en liten textfil (plus eventuella bilder) från min lokala dator till webbservern för att publicera på Internet.

En nackdel med GeneWeb-programmet är dock att det inte har fullständigt stöd för att kunna köras under en s.k "named virtual host", dvs en webbserver där flera olika adresser delar på samma numeriska IP-adress. För att kunna köra GenWeb på en helt egen adress så är man alltså tvungen att ha en unik dedicerad IP-adress för just detta.Jag vill ju egentligen köra GeneWeb på min vanliga webbadress under ett eget "directory", t.ex sanderfamily.org/gw/sander.

Ett sätt att lösa det skulle vara att bara köra GeneWeb lokalt (helt osynligt från Internet) och sedan låta ett program, en s.k proxy accessa den lokala adressen och passa resulatet vidare ut till Internet. Och för att göra en lång historia kort så lyckades jag nästan med ett litet php-program. Det som inte lyckades helt var inloggningen. Ok, efter lite funderande så insåg jag att mitt första försök var onödigt komplicerat. Min webbserver, Apache, har ju faktist inbyggda funktioner för detta. Jag valde att använda modulen mod_proxy och det behövdes i princip bara tre raders konfiguration för att allt skulle fungera. Så här:

ProxyRequests off
ProxyPass /gw/ http://localhost:2317/
<location>
   ProxyPassReverse /
</location>

Nu kan jag alltså nå min databas "sander" i GeneWeb via adressen sanderfamily.org/gw/sander Inloggning och allt ser ut att fungera helt transparent och allt mitt övriga data på samma webbadress fungerar precis som förut.

En släktforskarkollega i blogosfären

Christer Engstrand, avgående ordförande i Släktdata, har nyligen startat sin blogg. Inte så mycket om släktforskning ännu, men mycket annat läsvärt om samhällsfrågor, politik och ekonomi.

Genlines SCB-böcker och FamilyFinder

För att kunna hitta information som är nyare än ca 1860 i Genline så måste man ge sig in de de något svårnavigerade s.k SCB-böckerna. Dessa böcker är sammanställningar av födda vigda och döda gjorda för Statistiska Centralbyrån.

För att enklare kunna hitta i dessa så har frivilliga krafter tagit fram ett antal register till dessa böcker. Med matriser av församlingar och årtal så kan man med visst besvär plocka fram det unika GID-numret som identifierar en bild i Genline. Detta nr får man sedan själv skriva in i FamilyFinder. Klart användbart, men...

Om jag skulle få önska så skulle jag mycket hellre se att man i dessa register kunde klicka på en webbadress som sedan automagiskt öppnade rätt sida i familyFinder. Om den möjligheten fanns så skulle användbarheten för Genline i allmänhet öka väsentligt. Förutom att enklare hitta rätt i SCB-böckerna så skulle man också kunna göra privata länksamlingar till källorna för sin egen släktforskning. Så en fråga till Genline är: Är det möjligt att göra en webadress som i någon mening pekar direkt på en bild i Genline, dvs någon sorts bokmärken som man kan använda på webbsidor? Fortfarande så måste man förstås ha ett abonnemang för att kunna titta på bilderna. Denna metod skulle också bli ett värdefullt marknadsföringsinstrument för Genline då man utan abonnemang antingen hamnar på en inloggningssida eller får möjlighet att köpa ett abonnemang.

En fundering är om det var ett riktigt steg av Genline att med FamilyFinder version 2 gå ifrån den tidigare mera webanpassade versionen som antagligen skulle vara enklare att bygga ihop med webbfunktioner...