Priskonkurrens och allt högre krav på prestanda ökar på så vis "komposteringstakten" för gamla e-postadresser. I släktforskarsammanhang så brukar vi ju i övrigt ställa höga krav på att dokument med mera ska finnas kvar under en lång tid. Nu är det dags att vi även inkluderar e-post i dessa krav. Många e-postkontakter kan ju behöva återupplivas efter många år när man har hittat någon ny ledtråd eller infallsvinkel i sin forskning.
Hur gör vi då? Att byta är inte alltid helt enkelt eftersom min e-postadress ofta finns sparad hos många vänner, på webben, på diskussionforum och efterlysningssidor. Några råd är:
- Viktigt! Om du byter Internetleverantör, använd aldrig den e-postadress som är knuten till abonnemanget.
- Skaffa en permanent e-postadress hos någon av de stora fristående leverantörerna. Själv använder jag Googles GMail sedan flera år tillbaka. Även HotMail och Yahoo erbjuder liknande tjänster och det finns troligen flera som jag inte känner till. Alla dessa tjänster är gratis och erbjuder ett lagringsutrymme som räcker en livstid för normal användning. Denna e-postadress blir permanent och helt oberoende av internetleverantör.
- Meddela alla vänner och andra kontakter den nya adressen. Troligen kommer det att komma en del e-post till den gamla adressen även i fortsättningen, besvara aldrig dessa direkt från den gamla adressen utan vidarebefordra dem först till den nya adressen och svara därifrån. Så småningom kanske du kan "glömma" den gamla adressen. I Google GMail så kan man automatiskt hämta in all mail från gamla adresser till det nya kontot.
Några nackdelar finns förstås också; Man blir helt beroende (åtminstone än så länge) av en Internetanslutning. Det kommer att komma lösningar där Internet-kravet blir mindre uttalat och där då vissa e-postfunktioner kan användas trots att Internet-anslutningen tillfälligt är avstängd, men det är en annan historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar